Ingångsvärde för andel i Handelsbolag - 2157/2158/2159
SKV har gett ut några olika hjälpblanketter för beräkning av justerat ingångsvärde i handelsbolag (2157, 2158 och 2159). Dessa blanketter finns som beräkningsbilagor i Skatt.
Innehåll
- Ingångsvärde för andel i Handelsbolag 2157
- Ingångsvärde för andel i Handelsbolag 2158
- Ingångsvärde för andel i Handelsbolag 2159
2157
På blankett 2157:s första sida görs beräkningen av nettointäkten. När du fyller i första sidan har du hjälp av sidan 2 för att få fram värden till kolumnen för 1993.
Längst upp på sidan för du in delägarens andel av överskott eller underskott. Till resultatet ska du bl a lägga förmånsvärdet för fri bil, hyresvärdet för fri bostad och avstämning av föregående års egenavgifter.
Från resultatet får du dra av egen pensionsförsäkringspremie och särskild löneskatt på den din andel av särskild löneskatt på pensionsutfästelser, fastighetsskatt, avkastningsskatt mm samt andra kostnader som ej dragits av i handelsbolaget m m.
Dessa justeringar ger dig underlaget för avsättning för egenavgifter.
Har du fått sjukpenning som hänför sig till näringsverksamheten ska du ta upp den längst ner. Sjukpenningen ska inte ingå i underlaget för egenavgifter.
2158
Följande regler gäller för beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust vid överlåtelse av andel i handelsbolag som sker den 19 augusti 1988 eller senare. Kommanditbolag är en form av handelsbolag och reglerna gäller även dessa bolag.
Ingångsvärdet (kostnaden för förvärv m.m. som får dras av vid försäljning av andelen) för andelar i handelsbolag skall numera räknas fram av delägaren årligen i deklarationen med hänsyn till förändringar som skett under året.
Den som äger en sådan andel eller avyttrat en sådan andel ska därför fylla i denna blankett som bilaga till deklarationen.
Hur beräknas ingångsvärdet?
Ingångsvärde på andelar i handelsbolag skall fortsättningsvis beräknas på följande sätt (huvudregel):
+ kostnad för förvärvet av andelen
+ tillskott till bolaget
- uttag från bolaget
+ skattepliktiga inkomster från bolaget
- avdragsgilla underskott från bolaget
= avdragsgillt ingångsvärde vid försäljning av andelen i bolaget.
För andelar som förvärvats före det i 1989 års deklaration aktuella räkenskapsåret för handelsbolaget finns emellertid en frivillig övergångsregel för att beräkna ingångsvärdet vid det räkenskapsårets ingång, se blankett 2159 utgåva 1.
Väljer man övergångsregeln ska man använda en särregel för realisationsvinstbeskattad egendom. Väljer man däremot huvudregeln för hela innehavstiden får man inte använda särregeln. Se punkt 4.
Med utgångspunkt ifrån det justerade ingångsvärdet från föregående år, beräknar man årligen förändringarna av ingångsvärdet under 1. Huvudregeln på framsidan.
Den som erhållit andelen i arv, gåva. bodelning eller dylikt. gäller följande:
Om överlåtarens ingångsvärde är negativt upptar förvärvaren ingångsvärdet till 0. Han övertar även överlåtarens anskaffningstidpunkt. Om överlåtarens ingångsvärde däremot är positivt övertar förvärvaren detta värde samt överlåtarens anskaffningstidpunkt.
Huvudregeln
Det ursprungliga tillskottet till bolaget eller köpeskillingen för andelen ökas med senare tillskott och minskas med uttag ur bolaget.
De på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna för bolaget (överskottet i näringsverksamheten) läggs till och de på delägarna belöpande avdragsgilla underskotten dras ifrån, se under 1. Huvudregeln på framsidan. Man får då ett justerat ingångsvärde.
Tillskott och uttag redovisas per räkenskapsår. Observera att vid överlåtelse av andelen redovisas tillskott och uttag dock även för tid efter räkenskapsårets utgång.
Som tillskott och uttag anses inte bara kontanter utan även annan egendom. Tillskjutande av exempelvis lager och inventarier vid bolagets bildande är således tillskott. Också uttag kan avse annat än kontanter, t ex privat användning av bolagets bil. Eget arbete ses emellertid inte som tillskott.
Skattepliktiga inkomster och avdragsgilla underskott räknas per taxeringsår. Om en rörelse har brutet räkenskapsår bortser man således från intäkter och kostnader för tiden efter bokslutet. I sådana förvärvskällor som redovisas enligt kontantprincipen som t ex inkomst av kapital och tillfällig förvärvsverksamhet anges resultatet däremot alltid per kalenderår.
Man ska bara räkna med sådana skattepliktiga inkomster och avdragsgilla underskott som härrör från handelsbolaget. I vissa fall har delägare egna kostnader p g a handelsbolagets verksamhet som t ex egenavgifter, resor till och från arbetet, ökade levnadskostnader och fastighetsskatt. Om dessa kostnader inte bokförs i bolaget utan dras av i deklarationen och betalas av delägaren ska man bortse från beloppet. Ingångsvärdet kommer annars att påverkas dubbelt. Detsamma gäller intäkter som betalas direkt till delägaren som t ex sjukpenning.
Sparavdrag med 1.600 kr under inkomst av kapital får inte göras från intäkter som härrör från handelsbolag.
Det är endast sådana inkomster som är skattepliktiga som ska tas upp. Om t ex en realisationsvinst är skattepliktig till viss del höjs ingångsvärdet bara med den skattepliktiga delen.
På samma sätt är det sådana underskott som är avdragsgilla som dras ifrån ingångsvärdet. Underskott i förvärvskälla som inte får dras av som allmänt avdrag minskar inte ingångsvärdet. Hit hör exempelvis realisationsförluster, underskott på utfärdande av optioner och normalt underskott av rörelse eller fastighet i utlandet.
Det har ingen betydelse om ett underskott faktiskt kunnat utnyttjas för avdrag eller ej.
Avdrag för förluster från tidigare år, s k förlustavdrag, påverkar däremot inte beräkningen.
Om det skattemässiga resultatet vid den statliga och den kommunala taxeringen är olika är det resultatet vid den statliga taxeringen som ska beaktas.
Om två räkenskapsår ska beskattas vid samma års taxering fyller man lämpligen i två blanketter, en för varje räkenskapsår.
Särregler för kapitalvinstbeskattad egendom
En särregel gäller vid 1989 och 1990 års taxeringar för egendom i handelsbolag som ska hänföras till reglerna om realisationsvinst. Har handelsbolaget före utgången av 1989 avyttrat egendom som anskaffats före den 19 augusti 1988 för ingångsvärdet justeras på grundval av det bokföringsmässiga resultatet av samtliga sådana avyttringar och inte det skattemässiga.
Detta gäller även när hela realisationsvinsten är skattefri t ex på grund av långvarigt innehav av övrig lös egendom eller på grund av indexuppräkning.
Från resultatet ska dras ett belopp som svarar mot den avskrivning eller nedskrivning av den sålda egendomen som gjorts i räkenskaperna efter den bokslutsdag som ligger närmast före den 1 mars 1988.
En förutsättning för att särregeln ska få användas är att avyttringen beskattas senast vid 1990 års taxering.
Beträffande andel som anskaffats före det räkenskapsår som beskattas vid 1989 års taxering ska vidare övergångsregeln ha använts för att beräkna ingångsvärdet fram till det räkenskapsårets ingång. Den som förvärvat andelen i handelsbolaget senare får välja om han vill använda särregeln eller ej.
Särregeln får inte heller användas vid beräkning av realisationsförlust.
2159
Nya regler 1998
Nya regler gäller för beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust vid överlåtelse av andel i handelsbolag som sker den 19 augusti 1988 eller senare. Kommanditbolag är en form av handelsbolag och reglerna gäller även dessa bolag.
Ingångsvärdet (kostnaden för förvärv m.m. som får dras av vid försäljning av andelen) för andelar i handelsbolag skall numera räknas om av delägarna årligen i deklarationen med hänsyn till förändringar som skett under året.
Den som äger en sådan andel eller avyttrat en sådan andel den 19 augusti 1988 eller senare ska därför fylla i denna blankett som bilaga till deklarationen.
Hur beräknas ingångsvärdet?
Ingångsvärde på andelar i handelsbolag ska fortsättningsvis beräknas på följande sätt:
+ kostnad för förvärvet av andelen
+ tillskott till bolaget
- uttag från bolaget
+ skattepliktiga inkomster från bolaget
- avdragsgilla underskott från bolaget
________________________________________
= avdragsgillt ingångsvärde vid försäljning av andelen i bolaget.
För andelar som förvärvats före det i 1989 års deklaration aktuella räkenskapsår för handelsbolaget finns emellertid en övergångsregel för att beräkna ingångsvärdet vid utgången av föregående räkenskapsår.
Ägare av sådan äldre andel får välja vilket som är förmånligast, att beräkna ingångsvärdet fram till denna tidpunkt enligt huvudregeln för varje år under innehavstiden eller enligt övergångsregeln. Realisationsförlust på andel i handelsbolag får emellertid bara beräknas enligt huvudregeln.
Väljer man övergångsregeln ska man använda en särregel för realisationsvinstbeskattad egendom. Väljer man däremot huvudregeln för tiden fram till utgången av föregående räkenskapsår får man inte använda särregeln. Se punkt 4.
Beräkning enligt övergångsregeln sker på denna blankett och beräkning enligt huvudregeln sker på blankett 2158.
Med utgångspunkt från det på detta sätt framräknade justerade ingångsvärde från föregående år, beräknar man årligen förändringarna av ingångsvärdet.
Den som erhållit andelen i arv, gåva, bodelning eller dylikt ska göra beräkningen från närmast föregående köp, byte eller dylikt eller bolagsbildning.
Övergångsregeln
För andelar i handelsbolag som förvärvats före utgången av det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 mars 1988 finns en övergångsregel för beräkning av det justerade ingångsvärdet fram till denna tidpunkt. Vid denna beräkning utgår man från bokslutet för ovannämnda räkenskapsår (bokslutsdagen). För bolag med kalenderår som räkenskapsår kommer denna bokslutsdag att vara den 31 december 1987.
Beräkningen görs med utgångspunkt ifrån andelens ingångsvärde (ursprungligt tillskott alternativt köpeskilling) och den ökning eller minskning i delägarens kapitalbehållningen i bolaget som inträffat fram till bokslutsdagen.
För den som förvärvat andelen genom tillskott till bolaget skall det justerade ingångsvärdet därför överensstämma med kapitalbehållningen bokslutsdagen.
Den som förvärvat andelen genom köp, byte eller dylikt måste korrigera detta värde med skillnaden mellan köpeskillingen och andelens kapitalbehållning vid förvärvet. (Om denna behållning är negativ skall det negativa beloppet således läggas till köpeskillingen). Vid beräkning av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall lager, pågående arbeten, fordringar och skulder tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen.
Om beskattning sker enligt kontantprincipen i näringsverksamheten ska man bortse från bokslutsposter som avser förutbetalda kostnader och intäkter och upplupna kostnader och intäkter som hänför sig till den förvärvskällan.
Exempel:
Ett handelsbolag som erhållit en förskottsbetalning på hyra på 1.000 kr tar vid bokslutet upp en motsvarande skuld på 1.000 kr som avser motprestationen. Om kontantprincipen används i förvärvskällan skall 1.000 kr tas upp till beskattning för det år betalning erhölls. Ingångsvärdet har därför inte påverkats av intäkten. Bortse därför från de bokslutsposter som avser förutbetalda kostnader och intäkter.
Beträffande upplupna intäkter och kostnader måste korrigering också ske. Om handelsbolaget uppbär en intäkt på 1.000 kr 1988 som avser 1987 och som bokförts vid bokslutet för 1987 som en fordran, kommer ingångsvärdet att påverkas med det dubbla beloppet. Bortse vid kontantprincipen därför även från upplupna intäkter och kostnader.
Blir ingångsvärdet beräknat enligt övergångsregeln negativt sätts det till 0 kronor.
Ingångsvärdet skall sedan årligen justeras med tillskott och uttag samt med skattepliktiga inkomster och avdragsgilla underskott i förvärvskälla som uppkommit efter bokslutsdagen.
Har bolaget brutet räkenskapsår med bokslutsdagen exempelvis den 30 juni 198x ska man dock först räkna fram ingångsvärdet med skattepliktiga inkomster och avdragsgilla underskott från bolaget i sådana förvärvskällor som redovisas enligt kontantprincipen för tiden 1.7 - 31.12 1987. Skattepliktiga intäkter och avdragsgilla kostnader från handelsbolaget för denna tid ska därför sammanställas för varje verksamhet. Skattepliktigt överskott i verksamheten läggs till ingångsvärdet och avdragsgillt underskott dras ifrån.
Det är endast sådana inkomster som är skattepliktiga som ska tas upp. Om t ex en realisationsvinst är skattepliktig till 40% höjs ingångsvärdet bara med den skattepliktiga delen.
På samma sätt är det sådana underskott som är avdragsgilla som dras ifrån ingångsvärdet. Underskott i näringsverksamhet som inte dras av som allmänt avdrag minskar inte ingångsvärdet. Hit hör exempelvis realisationsförluster, underskott på utfärdande av optioner och normalt underskott av rörelse eller fastighet i utlandet.
Det har ingen betydelse om ett underskott faktiskt kunnat utnyttjas för avdrag eller ej.
Avdrag för förluster från tidigare år, s k förlustavdrag, påverkar däremot inte beräkningen.
Om det skattemässiga resultatet vid den statliga och den kommunala taxeringen är olika är det resultatet vid den statliga taxeringen som skall beaktas.
Därefter justeras ingångsvärdet med hänsyn till tillskott och uttag räkenskapsåret 1.7.1987 - 30.6.1988 samt skattepliktiga inkomster och avdragsgilla underskott vid 1989 års taxering på blankett 2158.
Detta alternativa sätt att beräkna ingångsvärdet påverkar inte anskaffningstidpunkten.
Om övergångsregeln använts skall också särregeln nedan användas
Särregler för kapitalvinstbeskattad egendom
En särregel gäller för egendom i handelsbolag som ska hänföras till reglerna om realisationsvinst.
Har handelsbolaget före utgången av 1989 avyttrat egendom som anskaffats före den 19 augusti 1988 får ingångsvärdet justeras på grundval av det bokföringsmässiga resultatet av samtliga sådana avyttringar och inte det skattemässiga. Detta gäller även hela realisationsvinsten är skattefri t ex p g a långvarigt innehav av övrig lös egendom eller p g a indexuppräkning.
Från resultatet ska dras ett belopp som svarar mot den avskrivning eller nedskrivning av den sålda egendomen som gjorts i räkenskaperna efter den bokslutsdag som ligger närmast före den 1 mars 1988.
En förutsättning för att särregeln ska få användas är att avyttringen beskattas senast vid 1990 års taxering.
Beträffande andel som anskaffats före det räkenskapsår som beskattas vid 1989 års taxering skall vidare övergångsregeln ha använts för att beräkna ingångsvärdet fram till föregående bokslutsdag. Den som förvärvat andelen i handelsbolaget efter föregående räkenskapsårs utgång får välja om han vill använda särregeln eller ej.
Särregeln får inte heller användas vid beräkning av realisationsförlust.