homeSpecifikationsbilaga till NE/NEA - BNE
How To

Specifikationsbilaga till NE/NEA - BNE

Capego Skatt
Senaste uppdatering: Lästid 4 minuter
Enskild firmaNäring

    Denna specifikationsbilaga kan du använda för att specificera intäkter och kostnader för en näringsverksamhet med få transaktioner. Bilagan summerar och överför värden till NE/NEA om koppling sker. Du kopplar genom att dra och släpper bilaga BNE på NE i översikten.

     

    Så här fyller du i sidan 1

    Andelsfält

    Det finns möjlighet att ange en andel på bilagan BNE för hur stor del av resultat och balansposter som ska överföras till kopplad NE/NEA-blankett.

    Det finns en andel på sidan 1 som styr resultatdelen och en annan på sidan 3 för balansposterna.

     

    Arbetsgång i bilagan

    På denna sida specificeras momspliktiga samt  momsfria intäkter, bil- och bostadsförmån och ränteintäkter. Kostnader för varor, material och tjänster samt anställd personal specificeras också på denna sida.

    Observera att för de företag med momspliktig verksamhet ska beloppen anges före moms.

    Använd fältanteckningar (högerklicka i fältet) för att ytterligare notera vad de olika fälten innehåller.

     

    Vid förenklat årsbokslut

    Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut kan också visa sin öppningsbalansräkning och notera utgående värden för tillgångar och skulder på sidan 3.

     

    Lagerförändring

    Efter önskemål från kunder beräknas nu uppgifterna om Ökning/Minskning av varulager på sidan 1 med hjälp av förändringen av IB/UB-uppgifterna på sidan 3.

     

    Så här fyller du i sidan 2

    Arbetsgång i bilagan

    På denna sida specificeras kostnader för bil, reparation och underhåll av markanläggningar och byggnader, övriga lokal- och fastighetskostnader, räntekostnader, avskrivningar samt övriga avdragsgilla kostnader.

     

    Momspliktig verksamhet

    Observera att för de företag med momspliktig verksamhet ska beloppen anges före moms.

     

    Så här fyller du i sidan 3

    Arbetsgång i bilagan

    Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, ska göra en öppningsbalansräkning. Öppningsbalansräkningen ska upprättas när verksamheten startas eller när reglerna om förenklat årsbokslut börjar tillämpas. Denna visar de tillgångar som företaget äger och de skulder och eget kapital som finns i företaget.

    En nystartad firma tar upp tillgångarna (oftast till marknadsvärdet) och skulderna. Skillnaden mellan tillgångarna och skulderna blir eget kapital.

    De företag som vid ingången av året väljer att tillämpa reglerna om förenklat årsbokslut, upprättar en öppningsbalansräkning. Tillgångarna och skulderna tas upp till de värden de hade vid föregående års utgång. Viss justering mellan utgående värde från föregående år och ingående värde för året kan bli aktuellt.

     

    Ingående värden

    Ingående värden hämtas från föregående års BN1 bilaga sidan 2 under Periodiseringar.

     

    Poster som måste justeras under öppningsbalansräkning

    De ingående värdena kan behöva justeras i kolumnen för öppningsbalansräkning.

    Använd fältanteckningar (högerklicka i fältet) för att ytterligare notera vad de olika fälten innehåller. Någon egentlig kontering samt verifikation kan inte upprättas.

    Justeringar görs i övrigt enligt nedan.

    Tillgångar ska bokföras i företaget om de ägs av företagaren och uteslutande eller så gott som uteslutande används i företaget. Vad gäller byggnader och med mark med klassificering privatbostadsfastighet får inte bokföras i företaget. Klassificering vid föregående års utgång respektive vid förvärvstidpunkten är avgörande för justeringen.

    Justering av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter görs mot övriga fordringar och justering av upplupna kostnader och förutbetalda kostnader görs mot övriga skulder. Resultatreglering av dessa poster görs som en vanlig verifikation eller en bokslutsverifikation vid 2009 års bokslut.

    Kontanta medel är tillgångar endast om de ska användas i företagets verksamhet. Andra kontanta medel är privata tillgångar och ska inte bokföras.

    Alla skulder som tillhör företaget ska bokföras. Privata skulder ska inte bokföras i företaget.

    Skatter, såsom mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda ska bokföras i företaget. Redovisas mervärdesskatt i inkomstdeklarationen ska den föras till eget kapital. Företagarens inkomstskatteskulder är privata skulder, vilka inte ska bokföras.

    Obeskattade reserver ska inte bokföras. Ackumulerade överavskrivningar på immateriella och materiella tillgångar omföres till respektive tillgångspost.

    Avsättningar får inte bokföras i det förenklade årsbokslutet. Avsättningar, såsom periodiseringsfonder, expansionsfond, och liknande visas under upplysningar på det förenklade årsbokslutet.

     

    Förenklat årsbokslut

    Enskilda företag som har en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor får använda de förenklade redovisningsreglerna. De får då upprätta ett förenklat årsbokslut.

    Ett förenklat årsbokslut upprättas för första gången för det räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2009. Det finns vissa förenklingar i vilka balansposter samt på vilka balanskonton som tillgångar och skulder skall redovisas i det förenklade årsbokslutet. Immateriell tillgång får enbart tas upp som tillgång om den är köpt.  

    Redovisning av vinst av maskiner och inventarier kan först ske över resultaträkningen när kontona i kontoklasserna 10 och 12 är nollställda. Någon förlust kan inte redovisas enligt denna redovisningsprincip.

    Övriga anläggningstillgångar avser enbart andelar i kooperativa föreningar samt andelar i fastighetsbolag som skattemässigt är lagertillgång.

    Värdet av varulager vid räkenskapsårets slut,  som understiger 5000 kr behöver inte tas upp som tillgång, utan kan  kostnadsföras direkt.

    Övriga fordringar kan innehålla följande:

    • Förskott till leverantör över 5000 kr
    • Ränteinkomster över 5000 kr som hör till året, men erhålls nästa år
    • Ränteutgifter över 5000 kr som betalas i år, men hör till nästa år
    • Inkomster i form av offentliga stöd, skadeståndsersättningar, försäkringsersättningar som beslutats, men inte utbetalats.
    • Fordringar på kooperativa föreningar

    I posten kassa och bank ingår också medel på skogs- och upphovsmannakonton.

    Övriga skulder kan innehålla följande:

    • Förskott från kund över 5000 kr
    • Ränteutgifter över 5000 kr som betalas nästa år
    • Ränteinkomster över 5000 kr som erhållits, men som avser nästa år
    • Skadestånd som är beslutat att du ska betala

    I Skatteskulder ingår moms som redovisas i skattedeklaration samt arbetsgivaravgift och avdragen skatt för anställda.

    Avsättningar som är gjorda under tidigare år måste resultatregleras, när övergång skett till reglerna om Förenklat årsbokslut.

    För att specificera de utgående värden som finns på blanketten kan fältanteckningar användas. Någon egentlig kontering samt verifikation kan inte upprättas.

    Relaterade dokument

    Ägare till del av verksamhet - BN6
    Dokumentet beskriver BN6, en bilaga för personer med flera verksamheter eller andelar i verksamheter, där varje verksamhet redovisas separat. I BN6 anges tillgångar och skulder vid årets början och slut, med koppling till fastighetsbilagan FN6 vid behov. Andelens procent anges för att fördela tillgångar och skulder korrekt. Flera BN6 kopplas till N6, där gemensamma poster samlas. En funktion för att överföra uppgifter från NE/NEA-blanketter finns på sidan 2 i BN6, vilket underlättar datahantering mellan formulär.
    Fastighetsbilaga - FN6
    FN6 är en beräkningsbilaga för blankett 2196, N6 eller BN6, använd vid värdering av fastigheter för räntefördelningsunderlag och expansionsfond. Huvudregeln baseras på bokföringsmässigt värde, medan alternativregeln (för fastigheter köpta före 1991) använder taxeringsvärde med omräkningstal. Vid delavyttringar görs justeringar i värdet. FN6 ska bilagekopplas till rätt blankett (BN6 eller N6) med särskilda regler för kopplingar. Alternativregeln kräver hänsyn till värdeminskningsavdrag från tidigare taxeringar.
    Försäljning näringsfastighet (juridisk person) - BNF
    Dokumentet beskriver en beräkning för att fastställa skillnaden mellan bokföringsmässigt och skattemässigt resultat vid försäljning av näringsfastighet eller näringsbostadsrätt. Det innehåller arbetsgång för insamling av vinst eller förlust, hur man redovisar vinster och förluster, samt hantering av skattemässiga justeringar. Förluster kan utnyttjas på olika sätt, antingen direkt mot skattemässiga vinster, överföras inom koncern eller sparas för framtida avdrag. Beräkningsbilagan BAN används för att fördela anskaffnings- och försäljningsvärden utifrån taxeringsvärdet. Viktigt är även återföring av värdeminskningsavdrag.
    Latent Skatteskuld i näringsverksamhet - NLS
    Bilagan NLS hämtar automatiskt data från dina näringsblanketter och ger en översikt över använda planeringsmöjligheter som räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond samt visar din uppskjutna skatteskuld. Den innehåller två kolumner för skattesatser: "Reell skattesats" baserad på årets inkomst och "Alternativ skattesats" för att jämföra framtida skatteutfall. Användaren kan manuellt ändra vissa värden och skattesatser för mer exakt skatteskuldsberäkning, som tar hänsyn till inkomstens storlek och skiktgränser.
    Uppskov kapitalvinst näringsverksamhet - N4
    Blankett N4 används som bilaga till inkomstdeklarationer för juridiska och vissa fysiska personer som yrkar uppskov med kapitalvinst vid andelsbyte i näringsverksamhet. Blanketten innehåller avsnitt för uppgifter om avyttrade och mottagna andelar, uppskovsbelopp och återföring. Juridiska personer och vissa fysiska personer, såsom delägare i handelsbolag, ska lämna blanketten. Värden kan överföras från Aktiehanteraren till deklarationsblanketter. Regler gäller för andelsbyte med marknadsmässig ersättning och kontantvederlag max 10%. Uppskovsbelopp redovisas i skattemässiga justeringar i deklarationen.